Den gamla sanningen att intressanta saker tenderar att hända framför ens ögon de gånger man inte har kameran med sig är sann. Åtminstone subjektivt sann. I fotokretsar hör man regelbundet bittra berättelser på detta tema. Desto större är tillfredsställelsen då man är skjutklar på plats när det verkligen händer. Den här gången hade jag med min 6-årige son ut en kort sväng en augustikväll vid Bruddesta på Öland. Vi strövade runt i strand kanten och vid bodarna utan något särskilt mål när regnbågen plötsligt bara fanns där. Snabb förflyttning till lämplig position och ett par snabba exponeringar innan skådespelet klingade av. Tur står den duktige bi, eller vad är det man säger?